onsdag 17 september 2008

Studieresa igen – maskinmässa, bostadsbolag och park

Dagen börjar med sovmorgon – härligt. Vi är på plats i Hässleholm i god tid före utsatt tid kl 9.30. Här är det en kombinerad maskinmässa och kyrkogårdsmässa.

Vi visste väl inte riktigt vad vi hade att vänta oss, men det är övervägande maskiner och annat som har med parker och grönytor att göra. Det första vi stöter på är en gräsklippare som har en stol utan ryggstöd. Med vår säkerhetsutbildning i färskt minne hugger vi förstås försäljaren direkt. Hur fungerar den här? Vilken lutning kan man köra i? Kan man både stå och sitta på den? Ergonomi? Klippbredd? Finns det överrullningsbåge, säkerhetsbälten? Det är förmodligen en smart försäljare, för när vi går därifrån är vi helt övertygade om att detta är framtidens gräsklippare. Även om vi får ett oväntat svar på frågan om vilken lutning man kan köra i: ”I vilken lutning som helst, man märker när den börjar tippa över…”!



Det är väldigt mycket trädgårdsmaskiner på mässan, gräsklippare av alla möjliga märken och modeller, traktorer, häcksaxar, lövsugar, både små och stora och mycket mycket mer. När jag tittar närmare på en av de större lövsugarna får jag veta att man inte ska ha trätofflor på när man använder den. Jaha just det, skyddsskor! tänker jag, man kanske vrickar sig eller det stänker upp grus och sten? Nä – men toffeln kan sugas in, säger försäljaren. Det som slår en nyutbildad säkerhetstänkande engagerad student är att det inte finns ett hörselskydd så långt man kan se, trots att de flesta maskinerna demonstreras live. Och inga skyddsskor på utställarna heller. Dåligt….
Vi knyter en del kontakter i alla fall, faktiskt kanske vi lyckas övertala några att komma och föreläsa för oss på utbildningen senare. Tanken väcks att vi kanske ska arrangera en konferens och bjuda in allmänheten och förstås ta betalt, och att överskottet sedan kan gå in i klasskassan. Vi ska ju åka till England nästa höst och behöver pengar. Något att fundera vidare på.

Vi åker vidare till Kristianstad och Österäng, ett område som har samma dåliga klang som Rosengård i Malmö. Vi förväntar oss ett bostadsområde från miljonprogrammet med bara betong så långt ögat når. Men så fel vi har… Micke, som är anställd som trädgårdsansvarig hos bostadbolaget ABK, guidar oss runt. Det är en väldigt kylig dag, vi är flera som har både halsduk och vantar. Men inte Micke inte, han går i shorts och T-shirt...


Man bygger om alla husen, de flesta är redan klara och otroligt fräscha! Det finns små täppor till alla marklägenheter, och stora innergårdar med mycket grönt och mycket vatten, och dessutom parkliknande områden här och där. Framför allt är det väldigt mycket vatten överallt. Vi beundrar miljön, men får också mer handfasta tips om vad som är bra och dåligt i anläggningen. T ex har de som ritat gångar och planteringar inte tänkt på snöröjningen på vintern – en del gångar är för trånga, en del är krokiga så man riskerar att köra rakt fram istället, övergångar mellan grus och stenläggning kan sjunka så man kan få tvärstopp när man kör in i stenkanter, med stora skaderisker som följd.


Vi får också se en stor vacker kaukasisk vingnöt på en gård. Den är tyvärr döende. Man har varit noga med att skydda trädet medan man höll på med ombyggnaden av husen och sett till så ingen har skadat det, kört emot eller så. Men man har inte tänkt på att rötterna sträcker sig ganska långt ut. Där har lastbilarna kört och packat jorden så hårt att träden inte längre kan få i sig vatten och luft (och även näring). Så nu kommer det att dö om man inte utför en rotrenovering – river upp plattsättning, blåser bort jorden kring rötterna, lägger på ny lucker och näringsrik jord och sedan lägger nya plattor ovanpå (eller ännu hellre gräs). Kostnad – massor med pengar…

Sedan tar vi oss till Tivoliparken. Där blir vi guidade av stadsträdgårdsmästaren Christer.
Vi fotar förstås exemplaret av Gingko biloba – dinosaurieträdet (den enda arten i divisionen Gingkophyta). Bladen är väldigt distinkta och lätta att känna igen. Vackra!



Sedan stöter vi på en mispel, Mespilus germanica. Jag tror inte jag har sett det trädet förut, det är nog inte så vanligt. Frukterna är väldigt distinkta, och tydligen kan man göra marmelad och gelé på dem.



När den guidade turen i parken är slut drar vi oss mot parkeringen. Strax utanför den ligger en ganska stor perennrabatt, och vi som ju kämpar med våra växtlistor dag och natt vill förstås pröva våra kunskaper. Det är så kul nu när man känner igen så många växter, kan både det vetenskapliga och svenska namnet, har lite hum om ståndort och andra betingelser. Vi ser t ex att Skuggrönan, Pachysandra terminalis, står alldeles för ljust och torrt. (Förresten är det helt fel att säga latinska namn, det heter vetenskapliga namn. Detta för att det faktiskt oftare är grekiska eller andra språk än latin. T ex Phlox Höstflox, som kommer av det grekiska ordet phlogos som betyder flamma och syftar på färgen).
Plötsligt hojtar Kristian, vår lärare, på oss. Han har hittat ett stort exemplar av murgröna, Hedera helix, i både en juvenil och en adult fas. Detta är en nyhet för mig, jag har visserligen sett båda varianterna men inte haft en aning om att det är samma växt.

Så fort jag kommer hem googlar jag efter mer info och hittar följande:

Så länge växten kan klättra är den kvar i den juvenila fasen. Om den beskärs regelbundet, kan man hålla kvar växten i den fasen. Murgrönan behåller de karaktärsdrag som varierar mellan de olika sorterna. Från och med det ögonblick då grenarna inte hittar någon yta att klänga sig fast vid har tillväxtgränsen uppnåtts, och då händer något underligt. Växten ändrar utseende, och producerar sidogrenar som blir ganska buskiga. Bladen blir diamantformade och växten förlorar förmågan att producera luftrötter. Från och med nu kommer den att blomma varje höst. De bollformade gröna till gula blommorna utgörs egentligen av en mängd små blommor. Nektarn är mycket populär bland bin och fjärilar. Små gröna frukter utvecklas efter blomningen, och de blir dekorativt svarta under vintern. Om du tar ett skott från en murgröna som nått detta stadium, får du ingen klätterväxt, utan en buske. Arvsegenskaperna har ändrats. Detta fenomen hos murgrönan kallas Hedera helix 'Arborescens'. Denna icke-klättrare kan du plantera i trädgården som en vintergrön buske, eller i kruka. De ymniga grenarna, med friska gröna blad, är mycket dekorativa i blombuketter, särskilt då frukterna är mogna och mörka.


En mycket trevlig och givande dag! Nu ska jag plugga marklära...



************************
Kommentar i förra bloggen:


Vilken bra studieresa du har varit på! Det där med murgrönan hade jag ingen aning om. Spännande att den kan ändra karaktär. Ha det bra!
/ Irene
IreneL - 21:04 - 2008-09-16


Kul med blogg! Kul att se att du blivit med blogg. Jag har inte läst allt men det verkar ju som att du håller dig sysselsatt om dagarna och att utbildningen är stenseriös. Är det lika kul som du trodde? Hoppas det!
/A
Syrran - 21:10 - 2008-09-16


Det är faktiskt ännu roligare! Har inte ångrat mig en sekund - än i alla fall...
HelenJ - 20:18 - 2008-09-23

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för att du tittade in! Kul att du lämnar ett spår efter dig! =)