Två veckor går fort! Igår var min sista dag på kyrkogården. Jag har haft en mycket givande tid, lärt mig massor och fått prova på de flesta arbetsuppgifterna här. Mina handledare har gjort sitt allra bästa för att jag skulle få en bra praktik, och det har jag verkligen fått. Allting har varit roligt och intressant. Eller ja, att klippa gräs runt gravstenarna (som jag gjorde mesta delen av dagen igår också) skulle jag förstås kunnat vara utan. Men å andra sidan har jag fått en mycket större förståelse för stackarna som faktiskt gör det där, vecka efter vecka, hela sommaren....
De sista dagarna i perioden har jag haft lite egna projekt. I urnlunden, som anlades på 70-talet, finns det en minneslund där man sprider askan efter de som inte vill ha en speciell plats med minnessten att gräva ner urnan på. Här finns plats för att sätta en liten bukett i vas för de som vill. Som synes planterade man barrväxter här, och även om de säkert var pluttiga då har både krypenen och bolltujan blivit alldeles ohanterliga. På onsdagen plockar vi fram spade och spett och river väck rubbet, utom en kärleksört och en idegran som vi istället klipper in ganska rejält. Sedan förbättrar vi jorden med rejält med kogödsel på påse. Därefter är det dags för shopping - vi har inte nån speciell inköpslista men vet ungefär vad vi vill ha. Det ska vara vackert året runt, det får gärna bre ut sig lite åt sidorna så det täcker marken fort, men det får inte bli högt.
Så här blev då resultatet. En låg bambu, en rödbladig japansk lönn som blir max 2m, en låg rhododendron, en brokbladig klätterbenved och några buxbom. Till det röd rudbeckia, vit löjtnantshjärta, några olika funkior, låga bergenior, lavendel och nävor som Ingrid själv dragit upp. Tyvärr kan jag inte ge namnen på sorterna - missade ju att skriva upp det! Suck.... =)
I torsdags morse hade jag inget speciellt för mig (före frukost går det inte att klippa gräs pga daggen, så de två timmarna har man "fritt" till lite olika saker. Då brukar det inte vara så många besökare på kyrkogården heller). Runt urnlunden är det enligt 70-talets anda gott om barrväxter av olika slag. Och i princip ingenting har hänt med dem sedan de planterades, så nu är de förvuxna och delvis i väldigt dåligt skick. Det är mörkt och dystert och allmänt trist... Det har diskuterats mycket vad man ska göra med dem, och det verkar som om man tänkt sig att såga ner de flesta efter hand. Men jag bad om att få prova att stamma upp några av tujorna, och det fick jag förstås.
Jag är nog aldrig så lycklig som med en sekatör i handen, på gång med att försöka göra något vackert och hanterligt av det omöjliga. Efter bara två timmar (det trodde jag inte själv) hade jag lyckats skapa en betydligt trevligare miljö. Jag klippte fram en forsythia och en idegran som jag inte ens visste fanns där, och jag skapade en siktlinje uppifrån kyrkogårdsgången ner mot urnlunden.
När man står i urnlunden ser man - istället för en kompakt massa av grönt - hur morgonsolens strålar letar sig ner. Synd att det är sista dagen, annars hade jag gett mig på resten också, hela varvet runt. Det lär inte hända så mycket mer här nu eftersom den ordinarie personalen helt enkelt inte har tid. De får väl hyra in mig som konsult senare =).
På måndag är det dags för nästa praktikplats - Fredriksdals muséer och trädgårdar. Det ska verkligen bli spännande!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du tittade in! Kul att du lämnar ett spår efter dig! =)