torsdag 29 oktober 2009

Studiebesök och gästföreläsare



Det här är greenen på ett av hålen på Båstad Golfklubbs gamla bana. Gräset är 3 mm högt - inte så mycket, eller hur?
Vi var på studiebesök där igår och fick höra allt om hur man sköter en golfbana på bästa sätt. Man klipper till exempel greenen varje dag, man har olika gräsklippare för de olika höjderna, det vertikalskärs och hålpipeskärs ungefär en gång i månaden, och toppdressas ofta också. 


Banchef Anders Svensson tog sig tid att visa oss runt, och han förklarade också mycket pedagogiskt hur en green är uppbyggd, hur ofta och med vad man gödslar och vattnar den och mycket mer. Han älskar sitt jobb och hoppar upp ur sängen varje morgon - och då ska man betänka att arbetstiden under sommarsäsongen är kl 05.00 - 13.00.....



Idag har det varit ett helt underbart väder. Alldeles vindstilla, visserligen lite kyligt men solen värmde ändå skönt. Speglingarna i dammarna på Norrviken var helt fantastiska...



Arne Mattsson från Malmö har varit gästföreläsare hos oss idag. Han har jobbat med trädvård och andra gröna frågor i Malmö kommun i ca 35 år. Bland annat har de tagit fram en helt unik trädplan, där de beskriver alla de ca 60 000 träden som växer i staden. Detta har de gjort för att bland annat kunna bevara speciellt värdefulla gamla träd, och även för att bedöma eventuella riskträd, och ta ner dem innan de orsakat skador. För att spåra riskträd kan man använda sig av rötsondering. Vi fick bland annat se bilden ovan (ursäkta kvaliteten på bilden) som visar en hästkastanj som inte mådde så bra (beskärningen är gjord i samband med mätningen och inte orsak till skadan). Testbilden visar att trädet är ruttet inuti, det blå tyder på att det finns ett större tomrum. När man sågade ner trädet visade det sig att testbilden stämde ganska perfekt med verkligheten.


Naturligtvis bad vi Arne visa oss hur en mätning går till i verkligheten. Här ses han i mitten, mellan Kristian och Fredrik.


Den här boken växer i backen mellan Österländska terrassen och Japanska trädgården. Väldigt vacker men....


... dels har den dubbeltoppar och dels väldigt mycket invuxen bark - båda är stora riskfaktorer. Hur ser den ut inuti?


Först ska trädet mätas. Det är 420 cm runt om, och Arne beräknar att det är ca 150 år gammalt.


Sedan slår man i 12 spik jämnt fördelade runt om stammen, och fäster en liten mätdosa på varje. Sedan ska bara tekniken fungera också... Mätverktyget heter Picus Sonic Tonograph och kostar ca 150 000 kr. Det finns bara två stycken  i Sverige - detta i Malmö, och ett i Stockholm. 


När man slår med en liten specialhammare på spiket ger det ett strömutslag, och det är tiden det tar för strömmen att passera genom trädet som man mäter.


Sedan gick vi in igen och läste in resultatet i datorn. Så här ser den vackra boken ut på insidan. Det är det bruna som är frisk och hård ved. Den borde varit brun rakt igenom, så den mår alltså inte bra och det är en tidsfråga innan en olycka kan inträffa. Jag tror att trädets dagar är räknade nu....


Ett bra tips fick vi med oss innan Arne lämnade oss för dagen:
Om man får en stamskada (barkskada) på ett träd, till exempel påkörning, rådjursfejning eller försök till ringbarkning, kan man rädda trädet med en svart sopsäck! Man plastar in det skadade området så fort som möjligt, helst inom 24 timmar, och låter plasten sitta på minst ett halvår. Det skyddar dels mot solljus, dels håller det ytan fuktig och därmed har trädet lättare för att läka ihop. Beskärningssnitt ska däremot aldrig täckas med någonting alls.


 Jag måste ju bara bjuda på några underbara bilder till från idag. De här två är från Spegeldammen, men tagna i olika riktningar.
 
Imorgon är det tenta på sommarblommor, sedan fortsätter vi direkt med att plugga till tentan på ogräs och tentan på ekologisk odling som båda kommer ganska snart. Vi har också två ganska maffiga uppgifter som ska lösas på kursen "Människor och trädgårdar", och vi har fått datum för anläggningstentan även om vi inte börjar den kursen förrän på måndag. Det ser ut att bli en tuff höst och vinter.....

torsdag 22 oktober 2009

Lust och olust - mest lust....



Vi har nu varit tillbaka i skolan i nästan tre veckor. De har präglats av en del olust men mest lust ändå....




Förra veckan ägnades mest åt tentan i träd och buskar, den som vi våndats över hela långa sommaren. Totalt har vi tränat in 120 kursväxter (de som ingår i kursen) och ytterligare 47 TCYK-växter, som varit frivilliga. Men många av oss har valt att plugga in dem ändå. TCYK står för Trädgårdsnäringens Centrala YrkesKommitté, och deras mål är: "att ge personalen inom den gröna sektorn hög kvalitet och status för grönytearbeten och trädgårdsanläggningsarbeten". Det finns 11 olika kurser man kan gå för att få ett yrkesbevis, och 3 av dem är just växtkännedom. De flesta av oss anser att när vi ändå håller på är det värt det extra besväret att lära sig lite till, och så få ett papper på att man faktiskt kan dem. Läs mer om TCYK här.


Tentan gick av stapeln i fredags. I två timmar lotsade Kristian oss genom centrala Båstad i hällande ösregn. 36 kursväxter och 8 TCYK-växter hann vi med. Jag tyckte nog det var lättare än befarat, men nu i efterhand har jag kommit på minst två fel jag har gjort. Nåja, för att vara godkänd ska man klara minst 75%, vilket innebär att jag måste ha minst 10 fel på kursväxterna och 3 på TCYK för att behöva omtenta, och så illa tror jag ändå inte att det gick. Men man vet ju aldrig, hjärnsläpp har inträffat förr.... Trots allt har det ändå varit roligt att lära sig alla de här träden. Fast jag behöver nog fortsätta traggla dem för att de ska sitta riktigt bra...



Jag har ju berättat att vi numera hör till Akademi Båstad istället för Apelrydsskolan. Efter en mycket turbulent vår trodde vi att saker och ting skulle lugna ner sig och vi skulle få arbetsro. Men inte...
Lokalen där vi haft lektioner tidigare har drabbats av mögel i sommar och går inte att vara i, så vi har istället våra lektioner inne i Villa Abelin där flera av de övriga utbildningarna också går trots att det är trångt. Men där är vi inte omtyckta, det fick vi veta redan första dagen (jag vet inte hur de kan veta att de inte tycker om oss när de inte ens hunnit träffa oss, men så är det). Särskilt pentrydelen med micro, porslin och kyl skulle vi hålla oss borta ifrån. Istället har vi suttit och ätit i mögelhuset (i kylan, någon värme fanns det som vanligt inte).



 Men även en halvtimme om dagen har gett några av oss besvär, så nu får vi på nåder äta i Villan ändå, den här veckan och nästa. Hur det ska bli när ettorna är tillbaka v45 vet jag inte, då är vi ju 60 pers som inte är omtyckta. Visserligen gjordes klart redan första dagen att vi inte kunde vänta oss något daltande, men vi måste väl få äta (och diska efter oss) någonstans? Just nu känner vi oss väldigt oönskade, ovälkomna och oomtyckta, det är rent av olustigt att gå till skolan om dagarna. Det känns också jobbigt att inte höra hemma någonstans. Vi kånkar ju omkring på regnställ och stövlar och varma kläder förutom maten och skolböcker (och kamera och dator), och det hade varit skönt att ha någonstans att göra av grejerna. Vi får hoppas de löser detta snart, helst innan de övriga 30 kommer nästa måndag!




Vi håller på med den avslutande delen i "Skötsel av utemiljöer". I den ingår bland annat att sladda vägar. Den här gången är det Fredrik som sitter i traktorn. Vi har varit ute och tittat på olika offentliga miljöer för att se hur skötseln fungerar på dem, så om ni ser ett gäng med kameror och block i högsta hugg bära sig lite konstigt åt ute på stan är det nog bara vi! =)
Vi har också pratat säkerhet, och där hade Fredrik plockat ut några foton från min blogg som riktiga skräckexempel. Både från praktiken på Fredriksdal och på Växtia. Ja, men det är faktiskt så det ser ut när man är ute i verkligheten - hur mycket man än pratar om säkerhet är det många som helt struntar i det.


Vi har börjat en ny kurs som heter "Människor och trädgårdar". Precis som det låter handlar den om trädgårdars påverkan på människor, och då kanske framför allt människors hälsa. Pia Schmidtbauer, som är agronom och fotograf och har skrivit flera böcker i ämnet, är en riktigt engagerad och duktig föreläsare. Det är inte hennes fel att vi nästan nickar till lite ibland - vi är helt enkelt inte vana vid att sitta stilla inomhus några längre stunder...


Idag gav vi oss ut i Båstad för att på plats uppleva tillgängligheten för funktionshindrade. Hur är det att ta sig fram på gräs, grus, kullersten med mera om man har en rullator, eller är rullstolsbunden? Klarar man sig i trafiken när man hör sämre?


Och hur är det att ta sig fram om man inte se nånting? Även om man har en ledsagare är trappor riktigt läskiga!



Inte var det lätt att köra rullstol på gräs heller (även om Anna-Stina inte är särskilt tung), och sluttningar som vi i vanliga fall knappt ens tänker på är fruktansvärt jobbiga att skjutsa en rullstol uppför. Vi är ju relativt unga och starka, men hur är det för gamla tanter och gubbar som ska köra omkring med sina makar? Verkligt tankeväckande experiment, och något vi kommer att ha med oss i framtiden när vi ska designa/anlägga/jobba med trädgårdar.  




Oavsett alla eventuella problem är det ändå så lustfyllt att få vara på Norrviken att vi är tacksamma över att få gå dit varje dag. Parken är vacker året runt, och just nu glöder den verkligen....





fredag 9 oktober 2009

Tillbaka igen


Tillbaka i skolan (och på Norrviken) igen - tänk att det är 5 hela månader sedan vi satt i skolbänken sist! Ända sedan den 15 maj har vi varit ute på praktik. Det är en otroligt lång praktikperiod, och man har ändrat på det för nästa klass. De är faktiskt ute på sin första LIA redan nu, den som handlar om skötsel och som vi hade i våras. Det är ganska bra med den här utbildningen, man kan ändra efter hand om man upptäcker att nåt inte blir så bra.




 Det är mycket som har hänt under våren och sommaren. Ni minns kanske från mina tidigare inlägg att särskilt våren varit mycket turbulent. Inte nog med all röra på Norrviken när PEAB sa upp arrendet, utan även utbildningen har blivit drabbad när Apelrydsskolan, som var de som skötte själva driften av utbildningen, drog sig ur. Ett tag var det ens osäkert om det skulle bli något nytt intag (och detta var i samma veva som ansökningstiden för nästa klass gick ut...). Men till slut löste sig allt, till vad jag hoppas och tror ska vara det bästa. Numera är det Akademi Båstad som är huvudman för utbildningen. De har redan ett antal vuxenutbildningar och har därför en organisation där vi passar bra in. Apelrydsskolan är ju ett gymnasium, så där var vi lite katten bland hermelinerna. Och en klass nya entusiastiska "ettor" har det alltså blivit. Vi är numera "tvåor", gamla rävar! =)



Det har varit en mjukstartsvecka med mycket presentationer och redovisningar. I måndags hamnade vi på en föreläsning om vin för Gastronomieleverna. Vinprovningen var väl trevlig (även om de flesta körde och alltså fick nöja sig med att spotta ut), men på lektionen om italienska viner kändes det som om vi hamnat på en fysiklektion för Chalmerister. Det enda vi fattade var när de pratade om jordmån och beskärning! =) Vi passar kanske inte in precis överallt....

Idag var det prisutdelning för entrérabatterna. Som jag tidigare berättat var det Lotta som vann med sin "Vinröd vila", och det var verkligen välförtjänt. Ända sedan plantorna kom i jorden i maj till nu i oktober har hennes rabatt varit lika fin. Dessutom har den en design som verkligen tilltalat många. Kändis har hon också blivit på kuppen, läs reportage om henne här.



Catti, representant för NTAB, tackade oss allihop för allt jobb vi har lagt ner på både entrérabatter och andra projekt i sommar, och även oss som gjort praktik på Norrviken och alltså hjälpt till med driften. Norrviken har haft fler besökare i år än de hade förra året, och Catti är helt säker på att det beror på rabatterna. Hör ni ettor, nu har vi satt ribban. Nästa år måste det bli ännu finare! =)


Sedan gav vi oss ut på promenad runt Norrviken för att se hur det gått med våra projekt. Vad har varit bra, vad har inte funkat? Har något blivit annorlunda än vad vi tänkt oss? Överlag kan vi konstatera nu så här efter säsongen att det mesta kom igång sent, så det var lite tomt i rabatterna på försommaren. Men sen växte det på bra och andra halvan av sommaren har nästan allting varit riktigt maffigt.


Ser ni vem som smugit sig med i den här bilden? Allra längst bak, lite vid sidan om, står Gunnel Carlson. Nej, hon har inte börjat i vår klass. =) Det var presskonferens idag på Norrviken angående att man efterlyser en ny arrendator, och jag tror hon hade tänkt gå på den. Det hade jag egentligen själv också, men jag prioriterade projektgenomgången. Det som sas på presskonferensen får jag väl veta snart ändå...

Artikel HD
Artikel Laholms tidning


Mästarrabatten 2009 är äntligen anlagd! Visserligen ungefär 3 månader senare än tänkt, men nu är den i alla fall på plats. Den kommer säkert att vara fin nästa år när den kommit igång lite.


Men våra tankar kretsar just nu mest kring den kommande tentan. Om en vecka ska vi kunna de vetenskapliga och svenska namnen på ca 165 buskar och träd. Och inte nog med det, vi ska känna igen dem också! Som den här till exempel, Pterocarya fraxinifolia (kaukasisk vingnöt). Den här tentan har hängt över oss hela sommaren så det ska bli skönt att få den undanstökad. Men jag tror vi har lite svårt att sova om nätterna nu lite till mans... (Vi får hoppas att inte alla löven hunnit ramla av innan tentan, för då går det nog åt skogen helt!)


Däremot är inte det här underbara trädet med på växtlistan - Acer griseum (kopparlönn). Konstigt, för det är ju ett av våra absolut vackraste träd på Norrviken. Nåja, jag kan det i alla fall...


Min fjärilsrabatt kom på en mycket hedrande sjätteplats i omröstningen, och det är jag jätteglad för. Nu är den inte så kul längre, den har faktiskt kapsejsat under de enorma rosenskärorna. Nästa vecka ska alla rabatterna rivas upp, för nu är det dags för nästa klass att börja planera sina projekt. Lite orättvist känns det dock, de får ett helt halvår längre på sig för att planera och ta fram växter. Så vi får hoppas deras resultat blir väldigt mycket bättre än det vi lyckades med! =)





Minns ni Gravensteinerträdet som vi beskar i februari? Det är alldeles översållat med äpplen...

Några avslutande bilder från en underbart solig höstdag på Norrviken som visserligen är stängt för säsongen, men det går utmärkt att åka hit ändå. Grinden står öppen dagligen under skoltid, och här finns som synes mycket vackert att titta på fortfarande!


Acanthus



Gräs på terrassen ovanför japanska trädgården


Spegeldammen

söndag 4 oktober 2009

England sista dagen - kultur och Rehab


En promenad i området runt vandrarhemmet före frukost är ett skönt sätt att börja dagen. Och också spännande att se vad vanligt folk odlar...


"Hur i all världen fick jag ihop den på vägen hit? Har den krympt eller?"
Nu packar vi för flyget hem, så det är noga att väskorna inte blir för tunga, eller att man har dricka eller handkrämer i handbagaget. Somliga av oss har köpt både böcker och växter som ju ska få plats på nåt sätt (och helst inte mosas på vägen...).


På vägen från Exeter mot Gatwick passerar vi Stonehenge, så där måste vi förstås stanna. Just den här dagen håller de på att spela in en film. Jag, som har sett Stonehenge förr, tycker nästan filminspelningen är intressantare...
Det är filmbolaget ITV Studios som spelar in en konstfilm åt Sky Arts. Vem vet, kanske får man se slutresultatet nån gång?



Snacka om kulturkrock - en druid/fåraherde som pratar i mobilen, och jag tror nog katten att han röker också...



I Reading ligger Trunkwell. Det är Englands största terapiträdgård som drivs av Thrive, en organisation som bedriver STH (Social and Therapeutic Horticulture in the UK). Här tar man emot människor med alla sorters problem som behöver rehabilitering. Det kan vara allt från utbrända, amputerade, eller strokepatienter till ungdomar på glid (oftast då med ADHD eller liknande). Cath Rickhuss, som är högsta ansvariga här, berättar om hur man jobbar, och visar också några fiffiga hjälpmedel. Vattenkannan är smal och lätt att hålla intill kroppen, dessutom går den att stänga så man inte behöver spilla om man är lite vinglig. Och att pluggboxen är så smidig när man ska så om man är synskadad, eller inte har motorik för att omskola småplantor på vanligt sätt, har jag inte ens tänkt på förut.



Den fina potagerträdgården, uppbyggd efter användarnas behov och önskemål.



Den här delen av trädgården uppskattas för att den är så lugnande, med milda färger och vattenblänk.




Just så här var det kanske inte tänkt att kanterna runt planteringarna skulle användas, men vi är såååå trötta den här dan. Det har varit en tuff vecka med så otroligt många intryck att det kommer att ta tid att sortera dem. Hjärnan känns överhettad, och vi lider av sömnbrist allihop....


Under veckan har vi haft en tävling om tokigaste/snyggaste huvudbonad. Joel vann - helt välförtjänt=)




Den här studieresan har absolut varit något av det bästa och roligaste på hela utbildningen. Ett stort tack till Kristian men framför allt Fredrik som har gjort ett jättejobb med att fixa ihop allt detta! Bortsett från lite strul med flyget har allting flutit på otroligt bra, och tänk vilket fint väder vi haft! Inte en droppe regn på hela veckan! Nu väntar skolbänken igen, om två veckor har vi till exempel tenta på nästan 200 buskar och träd. Det ska bli riktigt roligt att komma tillbaka till skolan och Norrviken efter nästan 5 månader ute på praktik!