Feedback och grupparbeten (=fika)

Det har inte blivit så mycket bloggande den här veckan. Ändå har jag suttit vid datorn från tidig morgon till sen kväll med mina projekt.

Tisdagen är sista dagen i kursen för ledarskap. Nu är vi färdigutbildade som ledare! Men vi konstaterar allihop att vi verkligen behöver mer tid att träna på det vi lärt oss, och hoppas på åtminstone ett repetitionstillfälle längre fram. Dagen ägnas framför allt åt feedback – något som är otroligt viktigt som ledare. Både att ge och få, och både sådant som upplevs som positivt och negativt. Vi får lära oss att ge feedbacken i jag-form också – inte säga: "Va sjutton, kommer du en kvart för sent för tredje dagen i rad?" Utan: "När du inte kommer i tid känner jag mig orolig att något har hänt dig, för att jag behöver lita på att allt fungerar, och jag skulle önska att du ställer klockan så du kommer upp lite tidigare på morgonen." Det är så otroligt svårt att uttrycka sig på det viset, även om vi förstår poängen med det, så vi får öva hela eftermiddagen….

Dagen avslutas med att vi ska skriva namnen på alla deltagarna i gruppen på var sitt litet papper, och sedan fullfölja meningen: "Jag uppskattar dig därför att du är…. och du får mig att känna….." Sedan går vi runt och delar ut lapparna till varandra, och läser upp vad som står på dem. Det är både intressant och rörande att höra hur de andra ser på mig – somliga känner jag ganska väl och andra inte fullt så väl. Vilka intryck ger jag egentligen? En av tjejerna får en hel hög lappar där det står att hon har en så positiv energi och att hon sprider glädje, en av killarna får lappar som nästan alla anser att han är omtänksam. Av de 14 lappar som jag får står det på 6 st att jag uppskattas för min breda kunskap som jag delar med mig av. Jag är också ärlig, positiv, trygg, humoristisk och avslappnad bland annat. Sånt värmer hjärtat! En del man får höra nickar man bara bekräftande åt, medan annat verkligen är överraskande. Det är mycket känslor som rörs upp, temperaturen i rummet tycks stiga en 7-8 grader minst…

Österländska terrassen förr, bilden tagen från Ulf Nordfjells utvecklingsplan

På onsdagen träffas vi i gruppen som jobbar med ståndortsprojektet. Själva rapporten är klar, nu ska vi jobba på framförandet i klassen. Vi har letat både på nätet och på bibliotek efter material om hur Österländska terrassen såg ut förr, och vi ger förslag på hur man skulle kunna förbättra det som finns idag. Vi fördelar arbetet mellan oss så jämnt det går, och vi har riktigt roligt när vi planerar framförandet – vilda idéer om magdans, vattenpipor mm flyger genom luften. Nåja, vi får se hur det blir med det….

Det bästa med grupparbeten är att vi fikar mycket. Vi måste beräkna minst en timme åt fika varje gång – men det är inga nackdelar med det. Tvärtom lär vi ju känna varandra mycket bättre. Dessutom turas vi om att åka hem till varandra, så varje gång blir det husesyn både inne och ute. Och naturligtvis diskuteras trädgårdarna ingående…. Alla har vi stora planer för framtiden, men det skadar inte att få tips från ”nya ögon”.
Resten av onsdagen och hela torsdagen sitter jag ganska många timmar framför datorn, jobbar med bilder, söker information, skriver ner fakta, redigerar…. När jag ska gå och lägga mig sent på torsdag kväll är jag alldeles stel i hela kroppen. Min arbetsplats här hemma är knappast ergonomisk. Jag sa upp mig från kontorsjobbet för att jobba praktiskt med kroppen istället, för jag hade problem med musarm mm efter att ha suttit 15 år på kontor. Och nu tillbringar jag ännu mer tid framför datorn, inklämd i en hörna av vardagsrummet på en pinnstol, med ett minimalt skrivbord som inte går att ställa in höjden på… Nåja, det pågår renovering här hemma och efter jul kan jag förmodligen flytta till en betydligt bättre arbetsplats på andra våningen, med nya möbler och utsikt över trädgården…

Någon putsar Rudolf Abelins byst så den alltid blänker - men vem?

På fredagen träffas först jag och Christel på förmiddagen och går igenom vårt projekt om klosterträdgårdar. Vi känner att vi har kommit en god bit på väg med faktainsamlandet, så nu ska vi bara leta lite bilder också innan vi börjar planera framförandet. Sedan fikar vi och snackar en timme….
På eftermiddagen är det sista samlingen för gruppen om ståndorten. Nu ska allting vara klart, vi ska bara läsa upp våra bitar (och godkänna dem för varandra) och ta tiden på framförandet. Tyvärr har vi en medlem i gruppen som är frånvarande ganska mycket, och hon dyker inte upp idag heller. Och det är hon som ska skriva avslutningen, det viktigaste i hela framförandet! Vi vet inte ens om den är gjord, eftersom hon inte mailat den till oss heller. Eftersom det är på måndag morgon vi ska redovisa detta känns det inte riktigt bra, så vi funderar på om vi ska skriva en reservavslutning ifall hon inte kommer då heller. Men det känns ju inte heller bra – man måste ju kunna lita på varandra. Jaja – vi andra fikar i alla fall

Så nu har jag en ganska ledig helg framför mig. Jag ska bara leta lite foton om klosterträdgårdar och träna lite på mitt framförande om Österländska och plugga barrväxter – jag ska nog hinna både städa och baka lite också.

************************

Kommentar i förra bloggen:

Det är nog bra att få gå kurser i ledarskap, men sedan kommer verkligheten :-) Mycket handlar om sunt förnuft och praktiskt tänkande. På många arbetsplatser ses ju ledaren som något sänt av hin onde :-) Jag tycker nog att ni skall skriva ett extra avslut så att ni vet att ni kommer att klara av om ut i fall att eran kurskamrat inte komer. Visst skall man lita på folk, men det betyder ju inte att ni inte skall ha en backupp-plan.
Christer.
***********************************************************
Vi är knappast några fullfjädrade ledare - däremot har vi fått insikter i hur ledarskap fungerar. Hoppas bara vi kan dra nytta av dem sen i verkligheten. Faktum är ju att ledarskap/teamwork jobbar vi ju med hela tiden, särskilt i våra grupparbeten. Vi har kanske ingen uttalad ledare, men det är viktigt att gruppen fungerar. En kedja är aldrig starkare än dess svagaste länk. Om något inte blir bra drabbar det ju hela gruppen. Så ja, vi kommer nog att bli tvungna att göra hennes bit också - just in case....
/Helen
Ändrad av HelenJ den 2008-12-06 klockan 07:17
Christer - 12:06 - 2008-12-06


Att ha grupparbeteär helt fantastiskt - om man är i en grupp som fungerar. Även arbetslag är underbart om det fungerar annars är det bara jobbit och man blir så himla lätt irriterad. Jag minns att en uppgift i skolan var att vi skulle slå ihopn alla sexor och dela upp i nya projekt och tillsammans med det andra läraren sade jag att första gången kan jag nästa gång skulle jag stå brevdi. Organiserade donade fixade material delad upp i grupper fixade arbetsrum osv. Projektet drogs igång och pågick i 8 veckor, så var det tur för nästa.... " Nej vet inte kan inte vi kan väl kör i vanliga klasser..." Snacka att jag var besviken!
***********************************************************
Det förstår jag - att lägga ner en massa tid och energi på något och sen inte få cred för det är ju verkligen både deprimerande och irriterande. Oftast väljer man ju själv inte vilka som ska ingå i gruppen, man får jobba med dem oavsett om man trivs ihop eller ej. Så det krävs att alla vill göra bra ifrån sig och är engagerade.
/Helen
Ändrad av HelenJ den 2008-12-06 klockan 07:21
Mariaberg - 12:34 - 2008-12-06


Att arbeta i grupp har sina sidor. Jag tycker att det till stor del beror på vad man ska arbeta med/om och naturligtvis med vem som avgör hur man tycker det fungerar. Jag läser på Lärarhögskolan och där ska allt göras i grupp - vilket inte riktigt passar mig alla gånger. Just nu har vi tio veckor matte och att räkna i grupp gillar jag inte. Ang ert framförande tycker jag nog att ni ska ha ett avslut i beredskap. Bättre att vara beredd på det värsta än att stå utan slut. Lycka till
/ gittan
************************************************************
Jag är lite kontrollfreak och jobbar därför bäst ensam där jag har full koll på läget. Men den här utbildningen är ganska inriktad just på ledarskap/teamwork - dessutom finns det faktiskt fördelar med grupper ibland också. Man kan ju inte allting själv. Och vår grupp funkar otroligt bra tillsammans! Förresten har vi fått in den avslutande texten på mail under eftermiddagen, så nu kommer allt att lösa sig även om hon är frånvarande på måndag. Vilket jag naturligtvis hoppas att hon inte är...
/Helen
Ändrad av HelenJ den 2008-12-06 klockan 17:38
gittan - 14:57 - 2008-12-06


Näää... grupper har jag svårt för...är en ensamvarg! Men ibland måste man ju. O då har jag svårt för o hålla igen o vänta in flertalet.... Men det är säkert lärorikt, om alla kan ge o ta o lyssna på varann. Antar de flesta som börjar på en utbildning som din, har ett genuint intresse i botten. Kanske en hel del kunskap också? Gillar dina bilder, skulle inte ha nåt emot o strosa runt på Norrviken själv! Ha dé skönt o njut av helgen
NinaVästerplana
*********************************************************
Vi är nog lika, du och jag =). Men alla på utbildningen drivs ju av samma intresse och engagemang, det är säkert därför det funkar så pass bra som det gör att slänga ihop 33 st vilt främmande människor med olika geografiska, yrkesmässiga och åldersmässiga bakgrunder. Du är så välkommen till Norrviken! =)
/Helen
Ändrad av HelenJ den 2008-12-06 klockan 17:41
ninah - 23:02 - 2008-12-06


Lycka till ...... med redovisningen av klosterträdgårdarna i morgon! Jag ska hålla tummarna, även om jag tror att det inte behövs. Det kommer att gå som en dans!
/Ruben
molleblogg - 18:48 - 2008-12-07


vad kul med kurser i ledarskap....det har jag osså gått och man lär sig hantera människor o situationer på olika vis. Feedback är ett bra verktyg att använda oavsett om man jobbar som ledare eller inte. Ha det gott...
Kram Helén
lamas - 21:19 - 2008-12-09


Jag tror det är Birger....som putsar bysten! Ha dé gott
NinaVästerplana
ninah - 01:33 - 2008-12-11