Tack för alla stöttande kommentarer på mitt förra inlägg!
Efter mitt förtvivlade blogginlägg (och alla kommentarer!) igår, och diverse ledsna, ilskna och frustrerade mail och telefonsamtal från andra i klassen till skolledningen under helgen och idag på morgonen, har det nu blivit ändringar. Naturligtvis vill ledningen att vi ska ha vår examen, så man har helt enkelt strukit alla gamla rester som meddelats för sent. Numera ska man inom tre veckor få veta om man inte är godkänd eller har missat att göra någon uppgift. Flera terminer senare går det inte att komma från skolans sida och kräva något. Detta innebär att det fortfarande finns några som inte är godkända, eftersom de har rester eller missade tentor som de vet om sedan länge. Men de flesta kan nog dra en lättnadens suck.
Dessutom har man konstaterat att läraren i anläggningskursen nog blivit väl entusiastisk. Kursen är på 6 poäng och det är meningen att den ska ge en överblick och förståelse i ämnet anläggning. Men istället har den svällt ut så mycket att man nu beslutat sig för att helt stryka de fyra hemuppgifterna, oavsett om de är avklarade eller ej. Det känns bra, eftersom mycket i de uppgifterna var sådant vi aldrig ens lärt oss. Och det är ju inte ingenjörer vi är (eller ska bli). Vi är alltså väldigt många fler som är godkända idag än i fredags kväll....
Dessutom har man konstaterat att läraren i anläggningskursen nog blivit väl entusiastisk. Kursen är på 6 poäng och det är meningen att den ska ge en överblick och förståelse i ämnet anläggning. Men istället har den svällt ut så mycket att man nu beslutat sig för att helt stryka de fyra hemuppgifterna, oavsett om de är avklarade eller ej. Det känns bra, eftersom mycket i de uppgifterna var sådant vi aldrig ens lärt oss. Och det är ju inte ingenjörer vi är (eller ska bli). Vi är alltså väldigt många fler som är godkända idag än i fredags kväll....
Jag - och många med mig - är naturligtvis jätteglada över att skolan fattat detta beslutet. Men jag fick en fullkomligt förstörd helg, jag är faktiskt fortfarande lite nere fastän jag vet att problemet är löst. Det mest knäckande var ju nog att läraren tog så lätt på det hela att han skrattade när jag förtvivlat försökte hitta någon lösning på problemet sent på fredagen. Och de två sista veckorna i skolan, som vi skulle ha glidit igenom och bara njutit av att umgås med varandra, har istället präglats av olust, magont och frustration. Väldigt trist...
Imorgon åker vi i alla fall till Alnarps rehabträdgård på vår allra sista studieresa, och på onsdag tar vi examen - de allra flesta med examensbeviset i handen...






















































